Kavla upp ärmarna

Nej, inte smiter jag till en öde ö inte.
Jag tillhör ju den sorten som biter ihop och tar ett krafttag.
Det har jag alltid gjort.
Även då det stormat som värst.
Så jag kavlar upp ärmarna och gör det jag ska.
Jobbar extra.
Sitter på möte.
Får höra att vi skriver upp för många dagar…helgdagar…
Inget snack om semesterersättning här.
Tanken på att hitta mig ett ”riktigt” jobb dyker upp igen.
Letar lite på vanliga ställena.
Inget nytt. Inget som passar riktigt.
Kanske inte är läge heller när mer folk blir arbetslösa varje dag ???
Måste försöka ändå.
Under tiden går jag på i ullstrumporna…eller det är ju för varmt för ullstrumpor…men i alla fall.
Hinner inte med att skriva så mycket som jag skulle vilja.
Tänker att det får gå ändå.
Det dyker upp lite om solidarietet med barnen som faktiskt fanns med bland offerna i det kalla havet.
Då ja, då känner jag igen att det finns hopp.
Det lönar sig att kavla upp ärmarna.
Och jag är inte ensam om det.
Minsann!
Annonser

En reaktion på ”Kavla upp ärmarna

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s