Kvinnokraft

Tillsammans är vi starka.
Så är det bara. 
Läser på Karins blogg om det,
att Dalai Lama också sagt det. 
Det är kvinnorna som måste lysa starkare nu. 
Det är kvinnorna som måste sprida det mjuka.
Så känner jag också efter en hel lördag i glögg-ångor och varmkorv-stinkande. 
Med trötta ben och fruset, men ändå glatt, hjärta sitter jag där och snörvlande summerar dagen. 
Det tar två dagar att komma igen. 
Mest med tankarna då alltså. 
Den där fantastiska italienska väninnan kommer till undsättning igen. 
För min skull. 
Ställer upp och säljer, häller, hämtar och underhåller. 
Fast hon inte kan ett ord svenska står hon där mellan mig och min svenska kollega och bara passar in. 
Hon hjälper mig och Svenska kyrkan, trots att hon är katolik och att hon varit tvungen att flytta hem till svärmor med tonårsbarn och man, då pengarna inte räckte till för hyran. 
Hon hjälper till utan egen vinning. 
Sen dyker svenska pappans italienska fru upp. 
Hon som har en åttaårig flicka som jag känner sen hon var liten och två tvillingar  på tre år. 
Hon berättar om att den ena tvillingen som gått på sjukgymnastik sen han föddes för att han har stora problem med benen just blivit opererad i muskeln och ligger hemma med gips. 
Jag som har svårt för att tänka mig det där med kampen redan från födelsen beundrar denna lilla unge. 
Han är fantastisk. 
Klagar aldrig.
Har förstått att han kommer att kunna gå bättre sen.
Jag har sett honom förlora sig i färger. 
Bara glömma tid och rum och måla måla måla.
Det pratar vi om där vi står italienska mamman och jag. 
Efteråt tänker jag att det ändå allt är mammans förtjänst också. 
Det kan inte vara lätt att se sitt barn ha det svårt utan att tycka synd om det…inte alls.
En klasskamrat till min son kommer också. 
Hans mamma är danska och har omedelbart nappat på min inbjudan. 
Ni vet man saknar den där känslan av julstämning när man bor i ett annat land.
Vi är nog världsmästare på det vi skandinaver, att skapa mys-stämning.
Tror jag i alla fall.
Ber min son visa dem runt och ser dem sen handla godis och mingla.
Vi tackar varandra dagen efter via meddelande. 
Hon får en kram. 
Jag får et knus, tillbaka.
Ja, jag suger på de här mötena som gjort mig så glad och varm om hjärtat fast dagarna är otroligt kalla och fuktiga här just nu. 
Inomhus värmen hjälper inte mycket.
Det håller min svenska kollega med om som numera bor i Sverige som glad pensionär.
Hon säger att hon glömt hur nedrans kallt det blir inomhus här…
Hon som kommer tillbaka varje år bara för att hjälpa till på julbasaren.
 Faktiskt är vi starka vi kvinnor. 
Även om vi fryser som jag gör nu…igen.
Annonser

3 reaktioner på ”Kvinnokraft

  1. Ja när kvinnor kämpar och drar åt samma håll är det underbart. Själv är jag utsatt för förtal och falska anklagelser av en kvinna, så alla är inte direkt goda!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s