Gå kräftgång

När alla andra säger upp sig från sina fasta jobb för att skapa egna och friare sysselsättningar så sätter jag mitt fria timlärarjobb på spel och söker en fast tjänst.
Jag får den.
Ska bara skriva på kontraktet som behöver finslipas lite.

En gång för länge sen tog jag tjänstledigt och började plugga när alla andra flyttade ihop och skaffade barn.
När det sen började lukta fast jobb och ordentligare förhållande drog jag till Italien, flyttade ihop…fast med svärföräldrar också.
Därefter har jag hoppat runt igen medan jag, skaffade barn och gifte mig i likadan bakvänd ordning.
Stannade hemma och fick höra att jag var ”lyxhustru” som tog hand om mina barn och mitt hem själv istället för att skyffla in dem på något privat dagis för att själv jobba på ett sådant.

De sista åren har jag ju, kan man säga, frilansat som lärare.
Nu blir det mera på allvar.
Nu blir det mera på riktigt.
Jag har provjobbat några dagar alldeles på riktigt.

Ja, jag kan inte hålla med dem som höjer det fria företagandet till skyarna.
Det är så osäkert, oklart och oalltmöjligt.
Särskilt i ett land som Italien.

Fast det är klart att om man är egen har man ju friare tid…eller?
Ser en kompis nästan förgås sedan hon hoppade av sitt trista kontorsjobb för att starta eget.
Hon hämtar barn i skolan och lämpar av dem på aktiviteter och drar sen iväg för att jobba lite till.

Hör hur ena affären efter andra tvingas stänga sina portar för att de kastats in i en labyrint av lagar och bestämmelser.
I ett land som Italien finns det inte A-kassa.
Åtminstone inte för såna som jag som hoppat runt som en känguru.
Det finns inga barnbidrag att ta till som hjälp eller studiestöd när man så behöver.
Bara mamma och pappa.
Äta bör man annars dör man.
Till det behövs riktiga pengar.
Tyvärr.

Därför vet jag att jag inte kunnat gjort annorlunda.
Bara gå baklänges.
Fast gör jag det egentligen?
Nej, kanske inte.

Kanske är det lite framåt och lite bakåt och sen lite framåt igen…

Nu ska jag bara försöka få ihop detta med mina skrivardrömmar.
Hur detta ska gå får vi se sen.
Under tiden gör jag något som är, i mina ögon, mycket intressant.
Kastas in i en pågående kurs.
Börjar på onsdag.
Det blir nog bra ändå.
Även om det blir lite baklänges emellanåt.

Annonser

10 reaktioner på ”Gå kräftgång

  1. Det är en fälla att tänka ”alla andra” som jag ser det 🙂 Bryter man ned det brukar det inte bli så många, även om känslan är där. Jag tror på att följa sitt hjärta, oavsett andras beslut och det har du ju varit bra på! Lycka till, det blir fint tror jag. Kram

    Gilla

  2. Tack! Jag ska jobba på ett internationellt dagis. Fast utöver lärarrollen ska jag fungera lite som koordinerare också. Det vet jag inte om jag kan. Men prova duger ju.

    Gilla

  3. Kringelikrokandet i det där med jobbandet.
    Gick nyss till ett nytt jobb som jag aldrig jobbat med. Hade inte en aning om det skulle passa.
    Så trivs jag. Som fisken i vattnet.

    Trygghet är bra. I ett land där det inte finns det skyddsnät vi har i Sverige så är det kanon tänker jag!
    Kram Hannis

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s