Förståelse

Det är de små symbolerna som visar på att en människa tagit till sig vad ens älskade tycker om.

Detta tänker jag när den nya kantorn frågar mig om den gamla favvokoftan från indiskan jag har på mig. När vi sitter där vid fikabordet, och pratar om färgerna, att det är ull, att koftan är superb som aldrig ändrar form eller får noppor och att den verkar hemmagjord, kommer jag på att det var mannen som såg koftan först. Som så många gånger förr och därefter ser han alltid vad som kan intressera mig. Han vet inte bara vilka färger jag gillar utan också former och sorters plagg. En sorts kärleksmagi, går det upp för mig.

Precis som när jag gick rakt på det där plättjärnet i en affär och mina ögon som fullständigt absorberade det medan munnen av sig själv viskade ”precis som farmors”. ”Vill du ha det så ta det”, sa han bara den där förunderlige mannen som jag ibland har svårt att förstå.

Han har sedan sagt att han gillar bättre plättar än pannkakor.

Jamen ni fattar va?

Jag får liksom inte pråliga halsband, som min kompis suckar om att hennes man alltid ger henne, och att de dessutom är alldeles oförenliga med ett flaxande liv med tillhörande småbarn. På sin höjd små fina silverörhängen. Bevis på att han ser mig och det jag tycker om.

De är ju han som bokar spa eftermiddagar också. Synd bara att jag går och slår kullerbyttor på det…

 

 

 

 

Koftan med vackert mönster.

Nya kantorn.

 

Annonser

3 reaktioner på ”Förståelse

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s